Gjorde detta fynd på loppis i Huddinge härförleden: Michel Polnareffs debutplatta från 1966, låt vara den tyska utgåvan med annat omslag (avbildat här). Polnareff brukar rankas högt bland de franska pophoppen från 60/70-tal. Kanske inte så högt som Gainsbourg men i alla fall. Denna debut är minst sagt lite ojämn både i stilen och kvaliteten, men mycket är ändå bra. Riktigt bra. Som inledande Sous quelle etoile suis-je ne som kan höras i ett stillbildsklipp nedan. Den bild jag har av Polnareff härrör sig annars från glamperioden på 70-talet där han såg ut som en korsning mellan Ian Hunter och Overend Watts, om någon därute förstår vad jag menar. Här är det emellertid 60-tal, inga bara bringor och inga solglasögon.torsdag 14 juni 2012
Polnareff
Gjorde detta fynd på loppis i Huddinge härförleden: Michel Polnareffs debutplatta från 1966, låt vara den tyska utgåvan med annat omslag (avbildat här). Polnareff brukar rankas högt bland de franska pophoppen från 60/70-tal. Kanske inte så högt som Gainsbourg men i alla fall. Denna debut är minst sagt lite ojämn både i stilen och kvaliteten, men mycket är ändå bra. Riktigt bra. Som inledande Sous quelle etoile suis-je ne som kan höras i ett stillbildsklipp nedan. Den bild jag har av Polnareff härrör sig annars från glamperioden på 70-talet där han såg ut som en korsning mellan Ian Hunter och Overend Watts, om någon därute förstår vad jag menar. Här är det emellertid 60-tal, inga bara bringor och inga solglasögon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar